Socialt behandlingsarbete

Socialt behandlingsarbete 1. Min uppfattning à ¤r att Socialtjà ¤nstlagen à ¤r generellt sett en ramlag och som ger olika kommuner friheten att forma insatserna efter ortsbestà ¤mda villkor. Men man har, i och med lagen, fà ¥tt ett enormt stort ansvar som innebà ¤r skyldigheten att hjà ¤lpa mà ¤nniskor att leva ett †normalt† liv utifrà ¥n flera samhà ¤lleliga aspekter. Man har med andra ord helt enkelt skyldighet att hjà ¤lpa dem som behà ¶ver hjà ¤lp. Det som jag fà ¶rst lade mà ¤rke till och tycker à ¤r nà ¤mnvà ¤rt à ¤r att paragraf 1 i socialtjà ¤nstlagen à ¤r av rà ¤ttighetskaraktà ¤r. Kan inte jag, eller du, som invà ¥nare i Gislaveds kommun eller i Tomelilla pà ¥ nà ¥got annat sà ¤tt sà ¶rja fà ¶r và ¥ra egna behà ¶vligheter har vi rà ¤tt att fà ¥ stà ¶d, ekonomiskt och socialt bistà ¥nd och kontinuerlig tillfà ¶rsel i livet. Skulle man hindras denna rà ¤ttighet kan man à ¶verklaga till domstol. Det à ¤r inte bara dem som arbetar inom †socialenâ €  som beslutar utifrà ¥n socialtjà ¤nstlagen, utan à ¤ven praxis và ¤gleder. Min uppfattning à ¤r att hela denna lag à ¤r skapad utifrà ¥n ett và ¤lfà ¤rdsresonemang som fà ¶rsvarar mà ¤nniskor och ger dem en skà ¤lig levnadsnivà ¥. Det à ¤r liksom grundlà ¤ggande fà ¶r hela và ¥rt samhà ¤lle. Samhà ¤llets socialtjà ¤nst skall understà ¶dja den individuelles rà ¤tt till sysselsà ¤ttning, ett hem och skolunderbyggnad. Soc. eller socialen, som ocksà ¥ mà ¥nga kallar den, skall kanalisera sig pà ¥ att gà ¶rs sig oberoende och fà ¶rbà ¤ttra och stà ¤rka individuella mà ¤nniskors och gruppers egna resurser, och i arbetet skall man ta stor hà ¤nsyn till mà ¤nniskans sjà ¤lvbestà ¤mmanderà ¤tt, heder och integritet. Socialtjà ¤nsten ska vara bra fà ¶r mà ¤nniskor som behà ¶ver ekonomisk trygghet, likasà ¥ social trygghet samt arbeta fà ¶r att gynna jà ¤mlika levnadsvillkor och verksamt deltaga i samhà ¤llslivet. Om man là ¤ser fà ¶regà ¥en de mening en gà ¥ng till fà ¶rstà ¥r man den som en ramlag, vilket medfà ¶r att arbetet kan se olika ut i olika kommuner. Allt arbete, allt som socialtjà ¤nsten bidrar och arbetar efter à ¤r grundar sig i en demokratisk och solidarisk synsà ¤tt, vilket à ¤r stà ¥ndpunkten och den basala grunden till hela systemet. Socialtjà ¤nsten ska à ¤ven kà ¤nna till och vara insatt i de aktuella levnadsfà ¶rhà ¥llandena i kommunen, vara med i samhà ¤llsplaneringen och hjà ¤lpa fram bra miljà ¶er exempelvis genom att influera pà ¥ olika beslut om bostadsomrà ¥den. Miljà ¶n i samhà ¤llet ska vara tillfredstà ¤llande fà ¶r barn och ungdom, gamla och alla andra som behà ¶ver stà ¶ttning ifrà ¥n samhà ¤llets sida som alltid ska vara fà ¶retagsam i denna frà ¥ga. De à ¥tgà ¤rder socialtjà ¤nsten tar till skall vara av god kvalitet och personal skall vara tillgà ¤nglig och som à ¤ven ska ha en anvà ¤ndbar skolunderbyggnad och eller erfarenheter. Fà ¶r att uppnà ¥ mà ¥len i socialtjà ¤nstlagen arbetar kompetent personal sà ¥som socionomer, psykologer, behandligsassistenter och socialpedagoger med dessa frà ¥gor. Man vill framfà ¶rallt fà ¶rebygga sociala problem hos individer och grupper. Ett, vad vi definierar som socialt problem, kan vara allt ifrà ¥n att hamna i ungdomsgà ¤ng, psykisk instabilitet, missbruk eller kanske familjegrà ¤l. Det finns ett samspel mellan individ, grupp och miljà ¶. Sà ¤tts detta samspel i obalans skapas sà ¥ledes ett socialt problem. Nà ¤r det har uppstà ¥tt gà ¤ller det, ur ett socialt behandlingsarbete perspektiv, att upptà ¤cka den, behandla den och slutligen là ¶sa problemet. Fà ¶r att kunna gà ¶ra det arbetar man pà ¥ olika plan: individ- och familjeinriktat, mellanhand nà ¤r det gà ¤ller att finna utvà ¤gar fà ¶r enskilda, social direktion och planlà ¤ggning, social samverkan, och fà ¶rà ¤ndringsarbete av samhà ¤llet. Det sociala arbetet innehà ¥ller mycket ped agogik vilket i sig à ¤r ett enormt stort à ¤mne, men det innebà ¤r bland annat att kunna motivera mà ¤nniskor till utveckling. Man hjà ¤lper och ger stà ¶d och rà ¥dgivning till de mà ¤nniskor som à ¤r utsatta pà ¥ nà ¥got sà ¤tt. Man vill kunna utveckla en individs eller en grupps egna resurser och insatser à ¤r att man alltid praktiskt arbetar med de involverade, exempelvis ger dem rà ¥d, informerar pà ¥ olika offentliga platser, har olika samtal som rà ¶r problemet, ger budgetrà ¥dgivning, utreder familjefrà ¥gor sà ¥som adoption eller kanske và ¥rdad av barn, och ekonomiskt bistà ¥nd. Alla dessa insatser à ¤r olika verktyg fà ¶r att kunna uppfylla de mà ¥l som anges i socialtjà ¤nstlagen. Bistà ¥nd ges till mà ¤nniskor fà ¶r att kunna tillfà ¤lligt hjà ¤lpa mà ¤nniskor att ge ekonomisk trygg som i sin tur leder till jà ¤mlika levnadsvillkor i samhà ¤llet. Som fà ¶rà ¤lder kan man fà ¥ rà ¥dgivning till hur man hanterar ungdomar i tonà ¥ren, vilket bidrar social trygghet, och som framfà ¶r allt fà ¶rebygger ytterligare sociala problem. Man stà ¤rker alltsà ¥ och hjà ¤lper till att utveckla de egna resurserna hos en individ eller grupp. Nà ¤r man arbetar med individer sà ¤tter man upp và ¥rdplan som innehà ¥ller syfte och mà ¥lsà ¤ttning med behandling gemensamt med klienten. Man arbetar alltid med respekt fà ¶r individens sjà ¤lvbestà ¤mmande och integritet. Han eller hon ska ha mà ¶jlighet att và ¤lja vilken form av stà ¶d man à ¶nskar. Det kan hà ¤nda att andra organ i samhà ¤llet mà ¥ste blandas in i arbetet. Man fà ¶ljer vissa principer exempelvis frivillighet och sjà ¤lvbestà ¤mmande som innebà ¤r att dessa à ¤r và ¤gledande i handlà ¤ggningen och att klienten sjà ¤lv bestà ¤mmer om han eller hon vill ta emot en viss insats. Givetvis à ¤r inte socialtjà ¤nsten kravlà ¶s, men man fà ¶rsà ¶ker sà ¥ là ¥ngt det gà ¥r att respektera dessa tvà ¥ principer. Man mà ¥ste ha en helhe tssyn i sina handlà ¤gganden vilket innebà ¤r att man inte bara ser till problemet, utan ocksà ¥ att detta ses till fà ¶rhà ¥llandet till den sociala miljà ¶n klienten lever i. Hà ¤r brukar ofta andra organ i samhà ¤llet komma in. Mà ¥nga har kanske samma problem men mà ¶jligheter att exempelvis fà ¥ ett jobb eller en bostad à ¤r olika, som kanske visserligen hade là ¶st ett visst problem, men att alla inte har samma fà ¶rutsà ¤ttningar till att fà ¥ ett jobb eller bostad. Dà ¤rfà ¶r ser man alltid till en helhetssyn. Det finns mà ¥nga andra principer exempelvis normalisering eller nà ¤rhet. Man vill ju gà ¤rna inte bli stà ¤mplad i samhà ¤llet eller kanske utpekad, och dà ¤rfà ¶r anvà ¤nder socialtjà ¤nsten principen om normalisering nà ¤r man fà ¶rsà ¶ker uppfylla mà ¥l. Jag gillar principen om nà ¤rhet eftersom jag tror att arbetet effektiviseras enormt mycket nà ¤r man delvis arbetar i klienternas trygga hemmiljà ¶. Man gà ¶r en behandlingsplan som ska fà ¶rklara behandlingsmetoderna och dess à ¤ndamà ¥l. Nà ¤r man talar om allmà ¤nt inriktade insatser kan man sprida info till offentligheten pà ¥ olika sà ¤tt om att det finns en socialtjà ¤nstverkamhet. Insatser som verkar strukturellt kan vara att man deltar i samhà ¤llsplanering. Som sagt à ¤r det ramlag vi fà ¶ljer vilket innebà ¤r att det ser olika ut i hela landet. Det à ¤r alltsà ¥ socialtjà ¤nstens insatser i samhà ¤llet som skall frà ¤mja mà ¤nniskor, stà ¶d och rà ¥dgivning i en mà ¤ngd olika frà ¥gor, socialt och ekonomiskt bistà ¥nd. Socialtjà ¤nsten hjà ¤lper dem som har problem med kanske relationer, i familjen, pà ¥ jobbet, i skolan, missbruksproblem, sociala tvister, fà ¶rmedla kontakt med andra samhà ¤llsorgan, upplysa offentligheten i olika frà ¥gor m.m. Allt à ¤r gott med dessa insatser och de mà ¥l som lagstiftningen satt upp. Men jag fà ¶redrar att blotta verkligheten som den à ¤r. Jag là ¤mnar ingenting oprà ¶vat i verkligheten. Om man granskar 1 kap 1  § inser man snart att socialtjà ¤nsten har nà ¤stan hand om alla sociala frà ¥gor och vilken enorm mà ¤ngd mà ¤nniskor dem mà ¶ter varje dag. Socialtjà ¤nsten mà ¥ste inte bara hjà ¤lpa alla mà ¤nniskor med problem, utan ocksà ¥ stà ¤ndigt tillhandahà ¥lla kommunmedlemmarna med information. Är det dà ¥ mà ¶jligt att samtliga à ¤renden hos socialtjà ¤nsten fà ¥r ett gott resultat? Det tror jag verkligen inte! Nà ¤r en lag à ¤r sà ¥ pass omfattande som denna stà ¤lls verkligen socialtjà ¤nstens arbete pà ¥ sin spets, minst sagt. Det finns massvis med fall som uppmà ¤rksammats i media nà ¤r mà ¤nniskor blivit dà ¥ligt behandlande av socialtjà ¤nsten. Jag tror inte det beror pà ¥ lagstiftningen, utan hur socialtjà ¤nsten i vissa fall tolkar l agarna. Tà ¤nk dig att ditt livsà ¶de jongleras hos socialtjà ¤nsten, som det faktiskt gà ¶r p.g.a. deras ansvar, och att du mà ¥ste fà ¶rlita dig pà ¥ dem. Tà ¤nk dà ¥ vilka konsekvenser det fà ¥r om du fà ¥r en felbehandling. Detta à ¤r bà ¥de brist pà ¥ lagstiftning och kunskap. Myndighetsoffer som stà ¥r hjà ¤lplà ¶s har uppmà ¤rksammats i †kalla fakta† mà ¥nga, mà ¥nga gà ¥nger och det beror bland annat pà ¥ socialtjà ¤nstlagens ibland alltfà ¶r tunga mà ¥l: pensionà ¤rer som lever isolerat som samhà ¤llet inte bryr sig om, unga par som inte fà ¥r behà ¥lla sitt barn p.g.a. deras à ¥lder m.m. Ska jag vara helt à ¤rlig tror jag inte pà ¥ att alla som arbetar inom socialtjà ¤nsten strikt och plikttroget fà ¶ljer vad som stà ¥r i socialtjà ¤nstlagen. Myndighetsoffer à ¤r konsekvenser av slarv ifrà ¥n personal nà ¤r det handlar om att sà ¤tta sig in en klients fall. Mà ¥len à ¤r allomfattande och pekar tydligt pà ¥ vad socialtjà ¤nstlagen stà ¥r nà ¥gonstans. Nà ¤r man ser till missbruk inriktas lagen generellt till att reducera knarkandet, men helst avbryta det helt. Frivilligheten och rà ¤tt till sjà ¤lvbestà ¤mmande ser jag som viktiga và ¤gledningsprinciper i mà ¥lstrà ¤van. Man nà ¤mner inte ohà ¤lsa, men jag drar slutsatsen av att det som utgà ¶r hinder fà ¶r socialtjà ¤nstens mà ¥l kan vara en bidragande effekt till ohà ¤lsa, och att detta skall fà ¶rhindras? Alla insatser som gà ¶rs skall vara av hà ¶g kvalitet, och att man ska fà ¤sta avseende vid etiska perspektiv, och ekonomisprincipen ska beaktas givetvis. Nu menar jag inte att det handlar om snà ¥lhet, utan mera om stà ¶rsta mà ¶jliga effekt pà ¥ stà ¶rsta mà ¶jliga antal. Dà ¥ har man rà ¥d att hjà ¤lpa fler och fà ¶rdjupat arbete. Allt som gà ¶rs, alla insatser ska fà ¶lja ett mà ¥l. Mà ¥let poà ¤ngteras mycket har jag mà ¤rkt. Livskvalitete n ska nà ¤stan vara garanterad. Vad jag menar med †garanterad† à ¤r att det ska finnas en social situation som à ¤r ordnad. Det ekonomiska stà ¶det man fà ¥r là ¤gger tonvikten pà ¥ ett là ¥ngsiktigt uppehà ¤lle, och inte fà ¶r en kort period pà ¥ nà ¥gon dag. Fà ¶r ungdomar och yngre gà ¶r man ett tydligt stà ¤llningstagande som fokuserar pà ¥ stà ¤ndig utveckling, och att alla ska ha samma goda fà ¶rutsà ¤ttningar som innefattar uppfostran, skolning skydd frà ¥n à ¶vergrepp osv. Ã…lderstignare mà ¤nniskor ha rà ¤tt att bo sjà ¤lva och vara oberoende, om de sà ¥ à ¶nskar, och om fà ¶rutsà ¤ttningarna finns. Ännu en gà ¥ng betonas rà ¤tten till sjà ¤lvbestà ¤mmande och myndigheternas makt. Mà ¤nniskor som har nà ¥got funktionshinder ska fà ¥ sina sà ¤rskilda behov tillgodosedda och leva som vilken annan mà ¤nniska som helst i samhà ¤llet. 2. Nà ¤r man anvà ¤nder begreppet missbruk syftar man oftast pà ¥ en skadlig anvà ¤ndning eller misshantering av en beroendeframkallande farmaceutisk produkt som exempelvis droger och alkohol. Men det kan ocksà ¥ handla om mat, spel, sex och diverse andra saker som man kan miss-bruka. Konsekvenserna av ett missbruk kan leda till psykiska, fysiska, ekonomiska och social problem hos den direkt drabbade, d.v.s. missbrukaren sjà ¤lv och de nà ¤rmsta slà ¤ktingarna. Men de indirekt inblandade kan ocksà ¥ pà ¥verkas negativt som exempelvis arbetskamrater och lagkamraterna. En fà ¶ljd frà ¥n missbruk kan là ¤gga hinder i và ¤gen fà ¶r fà ¶rhà ¥llandet mellan missbrukaren och hans eller hennes omgivning. Det kan innefatta alltifrà ¥n jobb till privatekonomi. En missbrukare, à ¤r en mà ¤nniska som repetitionsvis brukar nà ¥got, exempelvis alkohol à ¶ver den mà ¤ngd som à ¤r kontrollerbar och riskerar att gà ¶ra sig sjà ¤lv och andra illa, direkt och indirekt. Om man exempelvis kà ¶r bil och samtidigt à ¤r drogpà ¥verkad sà ¤tter man andra trafikanters sà ¤kerhet pà ¥ spel, och inte endast sin egen. Ett annat sà ¤tt att beskriva ett missbruk à ¤r genom spelmissbruk. Om man gamblar sà ¥ pass mycket att spelaren anses tappa kontrollen à ¶ver sitt eget bruk, leder det inte bara till att det tryter i plà ¥nboken fà ¶r denne, utan bà ¤ddar ocksà ¥ fà ¶r psykiska besvà ¤r, som exempelvis depression eller till och med repetitionsmà ¤ssiga vredesutbrott pà ¥ ens egen familj. Alkohol, bà ¥de en trogen dryck till middagen och en festfixare, men ocksà ¥ và ¥rat lands stà ¶rsta folkhà ¤lsoproblem, sociala problem och beroendeframkallande medel. Jag kà ¤nner personligen ett par alkoholister och jag har samtalat med dem mà ¥nga gà ¥nger om deras missbruk. De har berà ¤ttat om konsekvensen av att vara en alkohol missbrukare som har lett till bà ¥de avsked frà ¥n jobbet och familjegrà ¤l. Ett alkoholmissbruk, eller alkoholism, giver sà ¥ledes konsekvenser bà ¥de fà ¶r en sjà ¤lv, och andra. En alkoholist har ingen kontroll à ¶ver hur mycket han eller hon konsumerar det beroendeframkallande medlet. Antingen vet man inte om det, eller sà ¥ har man slutat bry sig. Grà ¤nslinjen mellan missbruk och vanlig konsumtion à ¤r hà ¥rfin. Den som à ¤r alkoholist dricker stora mà ¤ngder alkohol upprepande gà ¥nger, mestadels flera gà ¥nger i veckan, beroende pà ¥ hur stor tillgà ¤ngligheten à ¤r, d.v.s. hur mycket pengar man har att là ¤gga pà ¥ sprit. Det ekonomiska problemet kan leda till ett annat problem, att man gà ¥r in pà ¥ macken och kà ¶per T-Rà ¶d eftersom det à ¤r billigare och effektivare, dricker det, och direkt fà ¥r fysiska konsekvenser. Problemen hà ¤nger ihop med varandra fà ¶r en missbrukare. Vem blir en alkolist? Det finns ingen som kan svara pà ¥ det, men det kan bero pà ¥ taskiga hemfà ¶rhà ¥llanden som socialt arv, psyksiska besvà ¤r, att exempelvis farsan druckit mycket, eller som vissa pà ¥stà ¥r, att det har genetiska orsaker. Det à ¤r kommunen som har ansvar fà ¶r att invà ¥narna fà ¥r hjà ¤lp och stà ¶d fà ¶r sitt missbruk (2 kap 2  § SoL). Socialtjà ¤nsten har skyldighet att som uppgift se till den som lider av alkoholism fà ¥r hjà ¤lp som ska leda till ett missbruksstopp. Det à ¤r socialtjà ¤nstens ansvar att planera samtidigt som man har en à ¶msesidig fà ¶rstà ¥else fà ¶r missbrukaren och socialtjà ¤nsten kommer att rà ¤tta sig efter planeringen ordentligt (5 kap 9  § SoL). Om man som missbrukare vill ha hjà ¤lp att bli fritt sitt missbruk hjà ¤lper en socialsekreterare till denna att là ¤gga fram en planering och insatser som passar missbrukaren. Det à ¤r viktigt att sà ¥ là ¥ngt som mà ¶jligt fà ¶lja de principer som socialtjà ¤nsten arbetar efter. Behandlingen kan se ut pà ¥ olika sà ¤tt eftersom alla fall behandlas olika. Ibland gà ¥r det bra med à ¶ppen och frivillig và ¥rd som kan innebà ¤ra exempelvis information, rà ¥dgivning, kontaktperson och behandling sklinik. Men ibland kan missbruket vara sà ¥ pass tungt att man mà ¥ste tvà ¥ngsvà ¥rda klienten, och tar dà ¥ stà ¶d av 2-3  § LVM. Meningen med tvà ¥ngsvà ¥rden à ¤r dock att motivera klienten till fortsatt frivillig behandling som inte à ¥terfinnes i LVM. Tvà ¥ngsvà ¥rd infà ¶rs om det exempelvis inte finns nà ¥gon annan metod eller insats som hjà ¤lper missbrukaren att komma ifrà ¥n sitt missbruk (4  § LVM). Nà ¤r socialtjà ¤nsten fà ¥r in en anmà ¤lan pà ¥bà ¶rjas en fà ¶rhandsbedà ¶mning. Utifrà ¥n den bedà ¶mer man om den drabbade behà ¶ver hjà ¤lp med eventuella missbruksbekymmer. Av mina egna erfarenheter av alkoholister vet jag att mà ¥nga av dem inte arbetar och inte behà ¶ver behandlingshem och bor sjà ¤lva. Dessa har sà ¥ledes ekonomiskt bistà ¥nd. (4 kap 1  § SoL) Hur pass stor effekt har socialtjà ¤nstens ansvar och insatser haft pà ¥ missbrukare och fungerar egentligen systemet som jag precis beskrivit? Fà ¶r att ta reda pà ¥ det granskade jag là ¤nsstyrelsens à ¥rliga rapport som visar att antalet missbrukare i samhà ¤llet har à ¶kat under 10-talet och att det rà ¥der stora brister i socialtjà ¤nstens arbete. 40 % av alla missbrukare har barn, vilket à ¤r orovà ¤ckande. Jag tror det beror mycket pà ¥ uppsà ¶kandearbetet, och att det à ¤r là ¤ttare sagt à ¤n gjort att motivera till và ¥rd och behandling. Jag vet sjà ¤lv att dà ¤r jag bor, i Gislaved, inleds inte behandlings av ungas missbruksproblem fà ¶rens missbruk har pà ¥gà ¥tt under en viss tid. Det beror inte pà ¥ att man inte vill behandla ungdomarna, utan mer fà ¶r att det inte gà ¥r att nà ¥ dem och upptà ¤cka problemen innan de bryter ut. Exempelvis har jag aldrig sett Socialstyrelsen nà ¥gon annanstans à ¤n i radio och TV. Det à ¤r dà ¤rfà ¶r kommu nens fel att handlà ¤ggarna inte fà ¥r mer gjort anser jag. Rapporten visar à ¤ven att det rà ¥der dà ¥ligt samarbete mellan de olika myndigheterna som skall samarbete med socialstyrelsen i frà ¥gan om missbrukare. Det finns ocksà ¥ brister i hur man là ¤gger upp ett à ¤rende och hur man gà ¶r olika prioriteringar. Avslutningsvis skulle jag vilja sà ¤ga att det inte à ¤r systemet som brister, utan personalen och deras arbetssà ¤tt som i vissa fall inte à ¤r tillrà ¤ckligt effektiva. Det à ¤r oerhà ¶rt và ¤sentligt att mà ¤ta konkreta effekter av socialstyrelsens mà ¥l fà ¶r att kunna fà ¥ ett bà ¤sta resultat. Frà ¥gan à ¤r bara vem som ska mà ¤ta dem, och hur? Ska det vara missbrukaren eller socialstyrelsen sjà ¤lva, missbrukarens familj eller nà ¥gon annan? Myndigheterna mà ¥ste samarbeta mer med varandra och vara bà ¤ttre pà ¥ att informera allmà ¤nheten om alkoholism, framfà ¶rallt fà ¶r unga mà ¤nniskor som à ¤r sà ¥ là ¤ttpà ¥verkade. Det hà ¤r à ¤r inte bara ett ansvar som socialstyrelsen skall ta pà ¥ sig enligt mig. Alla i samhà ¤llet ansvarar fà ¶r dem som lever i den.

Poking the Parts :: Women Sexuality Society Masturbation Essays

Poking the Parts While sex and sexuality are considered to be two of the most intensely private parts of a person’s existence, a woman's personal sexuality and experience of the sexual in the context of the greater society is not always her own. "[Women] are being imprinted with a sexuality that is mass-produced, deliberately dehumanizing and inhuman"(Wolf, 162). Our sexuality is being created for us before we even have the knowledge that we have something to fight for. Very often, we do not get to decide what our sexuality means, the world has already decided for us. And one aspect of female sexuality that has had been most intensely labeled is masturbation. So my questions are, what cues are women really picking up about their sexuality? How do women create their own sense of sexuality independent of these cultural norms and dictations? My goals in exploring female masturbation as a symbol of female sexuality and its relationship to women and to society are multi-layered. In this pap er, I plan to outline the theoretical history of the taboo on female masturbation as it relates to female sexuality as a whole. I also plan to discuss the way that several women are experiencing and negotiating their sexuality now. In addressing each of these issues, I hope to present a better understanding of how the sexuality of women is affected and the way that women then manage the internalization of these cultural expectations and how they experience and conceive of their sexuality as a result. Those who fear and disapprove of female sexuality and masturbation have taken several standpoints throughout history. It is clear, however, after looking over the propaganda issued on the horrors of female masturbation, that much of it was the work of the self-serving and insecure male. One of the first standpoints taken is the notion that women are inherently insatiable when it comes to sex and that masturbation is simply encouraging sinful and inappropriate behaviors. Another is that due to the nature of female sexual arousal and response, men have the potential to become effectively obsolete as sources of sexual satisfaction, and if it is accurate that women are both unsatisfied by heterosexual encounters and sexually insatiable, they will clearly then resort to masturbation even more. And finally, the general belief that any form

Argumentive Paper on Illegal Downloading of Music

1. Speech Title: Our Modern Day Pirates 2. Speaker/Audience: An environmental activist/local group of environmental activists. 3. Purpose of Speech: EXAMPLE: To convince my audience to take action to preserve the tropical rainforests. 4. Thesis: EXAMPLE: I. Attention A) Alright so who here, and be honest knows that they have illegally downloaded one of their favorite movies, music exct.? (hands will be raised) Ah!!! So there are my thieves B) The usage of illegal downloading has been a huge problem in the creation of the arts.Millions of dollars are being invested into the hard work that’s produced for the enjoyment of the society and is lost. C) For those who don’t know stealing movies or music or anything is against the law. And trust me later on in my speech your going to know how unconstitutional it is to steal. Credibility) I have witnessed one of my fathers friends who was in a band. They were starting to grow into a successful band, opened for kiss at the red roc ks. Soon to come, CDs stop selling and Xirens own money that he put in was lost due to illegal down loads.E Preview) From this speech you will learn 1) how illegal downloading started its affect on artists that supply the music. 2) You will learn Statistics on how it financially affects the music business and others, 3) the consequences of illegal downloading and 4) cheap alternatives to satisfy your needs in hopes to stop this madness. Transition) Lets go back to June the year was 1999. A creator Shwan Fanning Started one of the most unethical practices of file sharing called Napster. II. Body: A. Need: It all started with a simple project that was created called file sharing.File sharing is the practice of distributing or providing access to digital stored information such has mp3 or music file. 1. According to an article ( R. I. P Napster) The excuse that Napster promoted for illegal downloading was â€Å"The recorded companies had let them down by only putting on a few hit sing les and fills it up with songs just to get more money. † So Napster was programmed for individuals to select certain songs and not pay for it. When this happened, then millions of others begin to upload their own music and share it with others around the globe.This lead to major copy writes infringements, which eventually put Napster out of business. It was too late though. Now some arguments that I have heard when I ask why do you illegally download music? The response is, the record companies cheat the artists out of their money anyways. They see the record companies as big monsters who are evilly personified. Your basically playing robin hood when you go and download stuff without paying for it. Your ripping off the record companies. You think â€Å"yea were beating this big evil monster†.2. Unfortunately if you only knew the business part of it, the money that is spent on the CDs or on I-tunes goes straight to the big evil monster record companies. Once this happens then the artists who produced that music gets a generous profit from the record company. 3) The Recording Industry Association of America (RIAA) is extremely concerned with the illegal downloading. Since Napster, Music Sales have dropped 47% from loosing 14. 6 billion dollars. (TechDirt. net) From 2004- 2009 30 billion songs were illegally downloaded on file sharing networks. Illegal downloading loses the music industry 12. billion dollars a year, and said from 2004-2009 over 71,000 jobs were lost. This includes not only music artist but sound engineers, technicians, warehouse workers and even record store clerks. Illegal downloading under minds the future of music. by stealing the music you take away the music industries resources it needs to find new talent and holt the uprising of better music. *When we steal and download illegally a copious amount of music then the record companies are not getting enough money and profit to pay the artists. This is when the only outcome is puni shment for participating in this scheme.B. Satisfaction: Its now time that drastic measures must be taken. Just last year a federal jury found a thirty two year old women who was charged 1. 9 million dollars. Charged 80,000 a song and only illegally downloaded 24 songs roughly twenty four bucks with the . 99 cent charge fee on I-tunes. (Digital Media Magazine) Was it worth it? If you are caught the record companies get to decided based off infridment laws how much they can sue in individual. This is just one of the many cases who has been charged according to the copy write laws. S1. One way to stop this problem is to educate others on this subject.According to (Teens less likely to illegal download when they know ) 70% of people who were interviewed had no idea file sharing was illegal. These could be lies due to the fact of being afraid being sued, but 2. With the education on illegal downloading Between 2006-2009 16-20% of illegal downloading has declined, and 15-30% of people we re engaged in legal downloading of music. Transition) *To keep you out of the dog house here are some safe alternatives so you can enjoy your music or in this case movies as well C. Visualization: If you think that there is no other way to satisfy your music/movie needs then think again.Example: I-tunes, Pandora radio, or even Netflix are safe legal ways to accesses music and movies. Netflix is one of the best alternatives to view movies and T. V shows. You only pay 7. 99 a month and receive unlimited movies. Example) Also big Television networks such as NBC,MTV and FOX will let you view episodes of your favorite shows. If we stop the illegal downloading just think of how much support artist will have and money to create even better music! *Now lets turn to some basic tips and a short story that helped me stop illegal downloading.D. Action: 1) Since illegal downloading is such an easy task to do, think to yourself how you can be the domino effect of the down fall of the music indust ry. 2) Now I cant be there sitting over each and everyone of your shoulders and advise your descion to legally download. When I crashed my old computer using a file sharing called KAZA my father was livid. He gave me advice on how to govern my own actions. He asked me if I knew what the definition of character was. With 8 different translations of the word character in Webster dictionary my father came up with the ninth.He said Alex â€Å"Character is based on your actions and morals when no one is watching. Conclusion. Summary: In conclusion you have learned the beginning stages of illegal downloading, and how to combat this situation with safer alternatives. Importance: You saw how important legal down loading can be for the music industry and others, and the importance of supporting musicians by buying their music. Clincher: So just because no one is around and its just you behind the screen of your computer, think to yourself before you download if you’re a thief or a ho norable person.

To Kill A Mockingbird Character Analysis - 721 Words

Luke Netherton Mr. Humphrey class 6th Period English ll December 21 To Kill a Mockingbird is written by Harper Lee. It is the story of a black man’s struggle for justice. The protagonists Atticus Finch and his daughter Scout and other characters such as Tom Robinson and Bob Ewell, the author reveals her themes showing the evils of racism and the need in humans for respect. heroism is found in this novel, characters who show both physical and moral courage. Three characters to start are Atticus Finch, Mrs. Dubose, and Boo Radley. Firstly, Atticus Finch is a true hero in To Kill a Mockingbird. He is a respectable and honorable man. He is one of the only characters throughout the book who is consistent with his views on any†¦show more content†¦In the end, Mrs. Dubose is able to die free from addiction. Having considered Mrs. Dubose as a hero, it is also reasonable to look at Tom Robinson as a hero as well. A hero is not always someone who saves another person from death or injury. A hero can be someone who demonstrates courage while facing the worst possible odds. This is Tom Robinson. Just the fact that Tom decides to face an all-white judicial system, and testify against a white woman, is bravery beyond belief for the time period. He could have easily given up by confessing to something he didnt do, with the hopes that it would be over, Tom had hopes that him and Atticus could win, with odds stacked against them. Although Tom dies by trying to escape while being shot multiple times. One of the most misunderstood characters that plays a great role on the book is Boo Radley. In the book To Kill a Mockingbird, Boo Radley is an obvious hero. Boo Radley had not been around the people of Maycomb for many years, however, when Mr. Ewell attacks Jem and Scout in the woods at night to take revenge on Atticus, it is Boo Radley that saves the children by stabbing him, and then carries an injured Jem home. Towards the novel’s climax, Sheriff Tate knowing that Boo Radley killed Mr. Ewell, changed the mood saying â€Å"Scout,Mr. Ewell fell on his knife.† because he didnt want to condemn a man whoShow MoreRelatedTo Kill a Mockingbird Character Analysis Essay763 Words   |  4 PagesEssay Prompt: In a 1-2 page character analysis, explain what makes Atticus such a good parent, using quotes and evidence from the text to back up your claims. The Most Memorial Parent In 2003, the American Film Institute chose Atticus Finch, a respectful, dignity attorney from To Kill a Mockingbird, as the greatest hero in 100 years of film history. Harper Lee published To Kill a Mockingbird in the 1960s and it immediately received huge acclaims from readers throughout the world. In the novelRead MoreTo Kill A Mockingbird Character Analysis783 Words   |  4 PagesMockingbird Characters A mockingbird is someone or something that does no harm to others. In the story To Kill A Mockingbird, there are three characters that symbolize a mockingbird. They are Boo Radley, Atticus Finch, and Tom Robinson. These characters are innocent and do good to others. They also deserve no harm to be done to them. Boo Radley is a character the symbolizes a mockingbird. People like Mrs. Crawford spread rumors about Boo. â€Å"As Mr. Radley passed by, Boo drove the scissorsRead MoreTo Kill A Mockingbird Character Analysis903 Words   |  4 Pages To Kill a Mockingbird, a novel written by Harper Lee, takes place during the Great Depression in the fictional town of Maycomb County, Alabama. The novel is narrated by Scout Finch looking back upon events within her childhood in Maycomb. She retells the various adventures she’s had with her brother, Jem, and father, Atticus. Scout and Jem are often getting themselves into trouble whether it is because they are pestering their reclusive neighbors the Radleys, or are destroying the gardens of anotherRead MoreTo Kill A Mockingbird Character Analysis1557 Words   |  7 PagesThis quotation shows that to have courage isn’t always when you are being brave but when you finish something that you start. In the book â€Å"To Kill a Mockin gbird† By Harper Lee,   Many characters show the trait of courage throughout the book. It also shows many important parts of the book through these quotes that are shown. In the novel To Kill a Mockingbird by Harper lee Atticus shows the trait of courage a lot in the book.   The next two quotes are ones that show that Jen is a person in the novelRead MoreTo Kill A Mockingbird Character Analysis832 Words   |  4 PagesThe classic novel â€Å"To Kill a Mockingbird† is a thrilling bildungsroman following the timeline of a young girl named Jean-Louise (Scout) Finch, written by Harper Lee. As a young girl, Scout lacked a biological mother, the result of a sudden health tragedy. Mothers play a very important role in the life of a young girl. A Mothers goal is to guide their children down a healthy path of life while providing the necessary components needed to thrive. Although Scouts mother died years ago, her motherRead MoreTo Kill A Mockingbird Character Analysis924 W ords   |  4 PagesThe novel To Kill a Mockingbird is based on the passed experienced from Harper Lees childhood. The character of Atticus resembles the author’s father, and the character of Scout resembles herself. To Kill a Mockingbird is a novel written by the well known author, Harper Lee. This book is written in Scouts perspective to portray her life. The main character, Scout, who is also the narrator is portrayed as a young girl who is still learning the rules of life. Her father, her brother Jem, and nannyRead MoreTo Kill A Mockingbird Character Analysis956 Words   |  4 PagesEmpathetic Development in To Kill a Mockingbird Developing genuine empathy is one of life’s greatest challenges. In To Kill a Mockingbird, author Harper Lee uses unhypocritical, more experienced characters like Atticus to expose Jem and Scout to adult knowledge. Their adult influence is what brings about the empathetic growth and maturity of Jem and Scout. Atticus is one of these adults. After Scout is upset by her teacher’s inability to understand Maycomb County’s culture, Atticus delivers theRead MoreTo Kill A Mockingbird Character Analysis1033 Words   |  5 Pagespsychology. Children are molded by the milieu they are raised in, as apparent throughout the story of To Kill a Mockingbird by Harper Lee. Countless times we are exposed to children who are raised in different environments, from the Finchs to Ewells to even the Cunninghams. While we follow Scout, a 6 year old girl, and Jem, a 10 year old boy, through the story, we get to see their characters’ personalities evolve and change due to when and where they grew up at. We also get to experience how theyRead MoreTo Kill A Mockingbird Character Analysis1244 Words   |  5 PagesWas Atticus Finch was the true hero of To Kill A Mockingbird? Harper Lee’s To Kill A Mockingbird narrates the journey of Scout Finch from an immature, feisty, close minded young girl, to a strong, brave and courageous girl that now knows the truth about Boo Radley the towns ‘freak’. Boo Radley is middle aged man who is known as a creep but by the end of the novel they realise that he is a nice man. Scout is the daughter of Maycombs brave and courageous lawyer, Atticus Finch who defends Tom RobinsonRead MoreTo Kill A Mockingbird Character Analysis756 Words   |  4 Pagesso that she could end the aggression her father gave her. Mayella is powerful due to the fact that she is white, her family is the poorest family out there, but because of her color she will always be preferred over African-Americans. In â€Å"To Kill A Mockingbird,† Harper Lee uses class, race, and gender to determine if Mayella has power after all. In this case, power brought her down to be on a negative side. She may be white but because of the way she lives she will never earn the trust of others